Till dig, käre morfar.


Långfredag, Jesus korsfästes, dödens dag.
"han var tvungen att lämna med en stor notis, den gamle gubbstrutten"

Det var mammas ord när vi satt vid köksbordet,
mamma, min moster och jag.

Mamma sa att du såg så fridfull ut när du låg där, som att du sov.
Jag tror och hoppas att du har funnit lyckan där uppe morfar,
där alla bekymmer och dåliga dagar är långt, långt borta.
Du lämnade nog rullstolen här med oss, där uppe kan du gå igen,
kanske är du ute på en springtur just nu?

Eller kanske sitter du under något vackert träd och spelar på ditt dragspel?
Kanske har du din nya plattskärm med dig och finska kanalen på?

Oavsett vart din själ har tagit vägen så hoppas jag att du funnit ro,
jag hoppas att du sitter där någonstans med en kopp kaffe och en chokladbit i.
Jag hoppas och tror att du ser ned på dina nära o kära, på oss,
på vad du har åstakommit under tiden du fanns här.

Vilka fantastiska barn och barnbarn du har,
och på det fantastiska barnbarnsbarnet som är påväg.

Sov gott gamle gubbe, vi ses på andra sidan!
Med Kärlek, din dotterdotter Sophie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0